Visste du att?

Visste du att....

1. Rökning ger dålig andedräkt och dåliga tänder.
2. Du skadar inte bara andningen utan även hela kroppen.
3. Rökningen skadar inte bara dig utan människor i din omgivning.
4. Omkring 6 600 människor per år dör i vårt land på grund av rökning - 18 personer om dagen.
5. Tobaksrök innehåller över 4000 kemiska ämnen, många giftiga och cancerframkallande.
6. Nikotin är ett farligt nervgift, som är skadligt för alla blodkärl och som skapar beroende.
7. Kolmonoxid påskyndar åldrandet i blodkärlen.
8. 1 ask cigaretter per dag motsvarar 2 dl cancerframkallande tjära i lungorna på ett år.
9. "Sidoröken" är ännu giftigare än den rök som rökaren drar in.
10. Många börjar röka eftersom deras föräldrar röker. Gå inte i fällan!!
11. Tobak tilllhör potatisplantan.
12. Varannan person dör av sin rökning
13. Rökningen kostar samhället minst 30 miljader årligen
14. 28 ämnen i snus är cancerframkallande
15. 2,4 miljoner vuxna använder tobak

Några vinster med att sluta röka...

Snabb vinster
1. Bättre andedräkt.
2. Vitare tänder.
3. Fräschare hy och hår.
4. Varmare händer och fötter.
5. Bättre kondition.
6. Bättre lukt- och smaksinne.


Långsiktiga vinster

1. Du slipper rökhosta och täta, långdragna förkylningar.
2. Du löper mindre risk för hjärtinfarkt, stroke och cancer.
3. Du får bättre ekonomi och ökad frihetskänsla.



Sammanställt av: Katja, Elias och Amanda
Vi har hittat denna fakta på: www.ltkronberg.se

Tobak och nikotin - beroendeframkallande

Bilden målad av: Ludvig

Nikotin

Tobak innehåller nikotin. Nikotin är en beroendeframkallade drog, som i hjärnans lust- och olustcentrum framkallar positiva belöningseffekter. Att vi känner oss "lyckliga".
Nikotinpåverkan aktiverar också "alarmcentrum" (locus ceruleus),
vilket ger en ökad vakenhet.
Abstinens, d.v.s utebliven tillförsel av nikotin hos nikotinberoende, kan leda till svårighet att hantera situationer, aggressivhet, spänning, oro och koncentrationsvårigheter.

Tobak
En ask cigaretter kostar ungefär 50kr. Tobaksbruket har sitt ursprung på den amerikanska kontineten och kom till Europa och sverige under 1500-talet.Bruket blev allmänt förekommande under senare 1800-talet .I början dominerade röktobak helt konsumtionen.

Läs mer om kortids- och långtids effekter med att sluta röka och snusa på:
www.can.se/drogfakta/Tobak
Sammanställt av: Teddie

Fakta från samma sida som länken går till ovan.

Lungcancer och KOL

Bild målad av: Nilla och Iris

Bild målad av: Ludvig

Tvärsnitt av en mänsklig lunga, det svarta området visar att personen har varit rökare.

http://www.lungcancer.au.com/Blog/lungcancer.jpg

Lungcancer

Rökning, speciellt cigarettrökning, är den absolut vanligaste orsaken till lungcancerutväkling. I väst världen orsakas 90% av lungcancer av cigarettrökning. Hos manliga rökare är risken att utveckla lungcancer ca 17% och hos kvinnor 12%. Hos icke rökare är risken 1%. Cigarettrök innehåller 60 kända carcinogener till exempel nitrosaminer och bensopyren. Dessutom verkar det sänka kroppens imunförsvar mot hudcancer. Ju mer en person rökar desto mer ökar risken för lungcancer

28 ämnen i snus är cancer framkallande!!!


KOL

kol är en förkortning för kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kol gör att du andas sämre för att blåsorna i dina lungor växer. De som har kol har egentligen två sjukdomar i lungorna: bronkit och emfysem. Bronkit är en sjukdom som gör att du får mycket slem i halsen och luftrören. Halsen och luftrören svullnar, och det blir trångt och svårt att andas. Emfysem är en sjukdom som gör att de små blåsorna i lungorna börjar gå sönder. Då blir lungorna sladdriga och det blir svårt att andas ut. Då måste du använda magmusklerna för att pressa ut luften ur lungorna. När de små blåsorna går sönder kan de inte ta upp syre ur luften längre. Då får du mindre syre till blodet och blir lättare andfådd och trött.

Fakta hämtad från: Levamedkol.se

Skador, kostnader och sjukdomar

Samhällets kostnader för rökningen…

Rökningen beräknas kosta samhället 30 miljarder kr per år för sjukvård, produktions-förluster och sjukfrånvaro, eller 6,7 % av de totala samhällsekonomiska kostnaderna för samtliga sjukdomar.

En rökare är sjuk i genomsnitt 8 dagar mer per år. Dessa sjukdagar tillsammans med rökpauserna beräknas kosta arbetsgivaren i genomsnitt 45 000 kr per rökare och år. De privatekonomiska konsekvenserna för rökaren själv är även betydande; sammanlagt kostar cigaretterna cirka 12000 - 20000 kronor per år.


Rökningen orsakar ohälsa och sjukdom

Rökningen är den riskfaktor som står för den första andelen av den totala sjukdomsbördan i Sverige näst efter högt blodtryck som i även har tobaksbruk som en riskfaktor.

Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt 10 år av sin förväntade livstid.

Rökning ger upphov till ett 40-tal sjukdomar varav de viktigaste är hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och andra lungsjukdomar. Rökare löper även större risk att drabbas av depressioner. Passiv rökning innebär samma typ av hälsorisker. Att sluta röka ger mycket snabbt en tydlig förbättring av hälsan.

Fakta hämtad från statens folkhälsoinstitut
Sammanställt av: Joel

Snusbruket och dess skadeeffekter

Snusbruket liksom blandbruket av cigaretter och snus är stort. Snus orsakar bland annat cancer i bukspottskörteln, det ökar risken att dö i hjärtinfrakt och stroke, det höjer blodtrycket och skadar munhälsan. Snus misstänks även orsaka cancer i matstrupen och magsäcken, metabolt syndrom, diabetes och graviditetskomplikationer.

Att det är största delen snusets förtjänts att svenska män har minskat sin rökning kraftigt är en myt. Svenska kvinnor har slutat röka i nästan samma omfattning som män utan att gå över till snus. Det finns ingen vetenskaplig dokumentation för snus som rökavvänjningsmedel.

Fakta hämtad ifrån Statens Folkhälsoinstitut

Sammanställt av: Nilla

Finns det hjälp att sluta?

Minst 70 procent av alla de som röker och ca 45 procent av dem som snusar vill sluta. Om man slutar röka och snusa är risken stor att man börjar igen. Trots det så lyckas de flesta att sluta missbruka tobak utan att ha fått någon hjälp. Ungefär var tredje människa som vill sluta missbruka tobak skulle vilja ha stöd, men många av dem vet inte att det finns någon hjälp att få. Patienter behöver förstå hur mycket tobaken skadar deras hälsa. För all sjukvårdspersonal är det viktigt att berätta detta till patienterna. Ett sätt är att satsa på mer information på vårdcentralerna. Det finns bra sätt att sluta röka som är enkla att lära sig. De kan tiodubbla chansen att lyckas sluta, ofta i kombination med läkemedel. Sluta röka-linjen är ett alternativ förutom sjukvårdens rådgivning. Samma metod kan användas till att sluta snusa. Av alla vårdcentraler erbjuder mellan 56 och 73 procent tobaksavvänjning. Bara fem landsting av 21 tycker att de har tillräckliga kunskaper och resurser för att patienternas behov av avvänjningsstöd.

Information hämtad från: www.fhi.se/
Sammansatt av: Kajsa och Emma

Intervju med Veronica 24 år

veronica 24 år

känner du någon som röker?
- Ja.

Ifall din kompis frågade dig om du skulle ta en cigaret?
-Nej tack.

Vad skulle du göra för att sluta röka om du rökte?
- Försöka sluta tvärt.

Har du testat röka?
- Ja.

Vad fick dig att börja eller att prova?
- Det var mina kompisar som rökte.

Ifall du fick barn skulle det få röka då?
- Nej.

Tycker du att det är dumt att tonåringar röker?
- Ja.

Intervju med tonårstjej

Intervju med tonårstjej

Ålder: 18 år
Kön: tjej

Har du eller någon du känner provat att röka?
- Ja, båda delar.
Röker du ofta?
- Ja, varje dag.
Hur gick det till när du rökte för första gången?
- Jag snodde en cigarett från min mor.
Röker dina föräldrar?
-Ja, en av dom och den andre snusar.
Vet du vilka skador rökning ger dig?
- Ja, cancer och tandlossning.
Vet du att varannan person som röker dör på grund av sin rökning?
- Ja, men jag tror inte på det.


Men det går att läsa mer om det på statens folkhälsoinstituts hemsida:
http://www.fhi.se/

Anledningen till att ungdomar börjar röka är oftast att någon i familjen gör det. Läs mer om detta på:
http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Unga-overtar-foraldrars-rok--och-snusattityder-/

Intervju med vaktis

Skolans vaktis blir intervjuad av Elias och Amanda.

Intervju med en pappa

Intervju med pappa
Ålder: 45 år
Varför började du snusa?
- Det var grupptryck och för att man ville vara tuff.
Hur länge har du snusat?
- Jag har snusat i 33 år
Har du försökt att sluta och i så fall hur länge höll det?
- Ja, jag har fösökt att sluta och det höll i sex månader.
Vet du vad följerdna blir av att snusa?
- Ja, cancer och tandlossning.
Hur mycket snusar du om dagen?
- Ca en dosa per dag.
Vad skulle du göra med pengarna som du sparade om du slutade snusa?
- Jag hade inte sparat något på att sluta snusa.
Vet du hur många cancerframkallande ämnen det finns i snus?
- Nej, det vet jag inte.
Var får du din snus ifrån?
- Jag köper den i affären.
Känner du någon skillnad mellan nu och innan du började röka?
- Jag minns inte hur det kändes innan.
Vad tror du anledningen är till att ungdommar börjar röka?
- Grupptrycket.


Läs om hur många cancerframkallande ämnen som finns i snus på inlägget om KOL och lungcancer.

Vårt projekt

Tjörnarp skola åk 6 dizzar tobak

En förälder hittade en annons i en tidning om en antitobakskampanj-tävling. På klassrådet bestämde vi oss för att delta i tävlingen. Vår lärare visade hemsidan. Vi läste om hur tävlingen skulle gå till samt tittade på de flmer som fanns för att få lite inspiration. Vi tittade även på vinnarbidrag från tidigare år. Vi bestämde oss för att göra en digital "Dizza tobak"-tidning på en hemsida samt en musikvideo. Därefter bestämde vi vilka olika rubriker vi skulle ta reda fakta om: ex. tobakens historia, hälsorisker, intervjuer, tobakslagar, "visste du att" - korta fakta m.m. Vi delade in oss i olika grupper med ansvar för olika rubriker. Vi använde ca 5-6 lektioner i veckan under en månad för att sammanställa fakta och bli klara med våra texter och bilder. Vi lärde oss mycket om att söka på internet, kontrollera källan och jämföra fakta. Vår lärare erbjöd sig att hjälpa till med att göra en musikvideo. Han är både musik- och teknikintresserad. Vi enades om att låna låten Another one bites the dust av Queen. Vi skrev ihop en ny text med hjälp av vår magister. Därefter lade vi på sång. Inför filminspelningen lät vi alla elever som närvarade på skolan att vara med på en del av inspelningen. Vi har även sett en film om tobakens skador och vår skolsköterska har besökt oss för att prata om beroende. I övrigt är vår skola hälsodiplomerad och vi tyckte att vårt projekt passade bra in i skolans profilering. På världshälsodagen (7 april) ska vi redovisa vårt arbete för övriga elever och personal på skolan. Vi hoppas verkligen förbli rök- och snusfria! Vi hoppas även att fler bestämmer sig för det när de lyssnat och sett vår video och läst våra texter på denna hemsida.

Mvh
Tjörnarp skola åk 6

Tobakens historia

Redan 400 år f.Kr. lär indianerna ha använt tobak. Tobaken användes på många olika sätt. Bl.a. i samband med riter, svära trohet inför strid etc. I nästan varje skede av livet ingick tobaken för t.ex. Cherokeeindianerna. I Europa började man använda tobak när Chrisoffer Columbus återvände från Amerika. Han berättade för sitt folk hur man kunde använda tobaken. Jean Nicot, den franske diplomaten, förde tobaken till Frankrike. Det var från honom tobakens latinska namn kom, Nicotina Tabacum. När medicinen kom till Europa användes den främst till mediciniskt bruk. Soldaterna i de stora krigen började med att använda tobaken som njutningsmedel. Tobaken kom till Sverige 1601, 40 år senare blev det en viktig importvara. På 1700-talet skulle alla städer i Sverige dela upp en bit av jordbruksmarken för att odla tobak. Sverige slutade odla tobak så sent som år 1964. Det har alltid funnits organisationer som kämpar mot tobak. Redan 1886 bildades en förening som kallades ”Tobakskämpen”. Efteråt döpte de om föreningen till ”Bort med tobaken”.


I början av 1900-talet försökte man bekämpa tobaksrökningen med att påstå att det var syndigt att röka, man samarbetade även med nykterhetsrörelsen. Under andra hälften av 1900-talet bedrevs arbetet mot tobaksbruket utifrån hälsomässiga skäl och de första tunga vetenskapliga rapporterna om sambandet mellan rökning och lungcancer kom ut. Första statliga tobaksutredningen kom 1973 (Socialstyrelsen). 1981 blev den andra undersökningen om tobakens skador klar (Socialdepartementet). Staten bestämde då att de skulle ge pengar för att kunna informera om tobakens skador. Den tredje tobaksutredningen (Socialstyrelsen) kom 1990. Den blev grunden för ett riksdagsbeslut om en svensk tobakslag. Det finns mer än 70 sorters tobak. En del används till prydnadsväxter och en del till tobaksvaror. I över hundra över hela världen odlas tobaksplantan och den kan odlas så långt norr ut ända upp mot Kanada och Norge. Ungefär 7 miljoner ton tobak odlas varje år. De störst producerande länderna är Kina, USA, Indien, Brasilien och Turkiet. Tidigare har den största konsumtionen skett i västvärlden. Men eftersom det blir mer och mer aktiva metoder för att minska den skadliga cigarettkonsumtionen, har tillverkarna hittat nya marker att sälja tobaken på, som t.ex. Östeuropa Asien och Afrika. Tyvärr använder många av dessa länder också användbar mark till att odla tobak istället för någon annan viktig föda. Märkligt nog får odlare inom EU-unionen pengar för att odla tobak i syfte mot att tävla med andra länder med lägre tillverkningskostnader. Vanligast är tobak av Virginiasorter. Man använder hetluft i tättsluta lador, ”flue-cured”, för att torka dessa bladen. Man kan även torka den här tobaken i täta byggnader under uppvärmning. Tobaken är ljus och innehåller 2,5 till 3 % nikotin. En annan sorts tobak är ” Burley tobacco” som också är ljus i färgen. Som torkmetod använder man mindre tättslutna lador som inte är uppvärmda s.k. ”air-cured”. Denna tobak innehåller mer nikotin, 3,5 till 4 %. Viss tobak torkas under öppen eld och ger en speciell rökaktig smak. I sydeuropeiska länder produceras mest orientalisk tobak som är mörk till färgen. Denna torkas oftast öppet ute i solen, ”air-cured and sun-cured”. Nikotinhalten ligger runt 2 %. Omkring en femtedel av tobaksproduktionen i världen är mörk tobak som t.ex. används till ciggarrer, snus och tuggtobak. Emellan åt består, beroende på tillverkare och produkt, tobaken av olika blandade tobakssorter som ger sin speciella egenart och karaktär. Jordens tillstånd och klimatet har även stor betydelse för smaken hos den slutliga produkten. Varje tobakssort graderas också i olika grader, bl.a. på var på plantan de är plockade. På våra breddgrader i USA är det vanligt att man som hobby och underhållning, på gårdstäppan odlar sina egna tobaksplantor, det behövs inte så stort område för att få lyckas med sitt årsbehov av tobaksvaror.
1997 blev det 18-årsgräns när man köper tobak från den 1 januari.
2002 kom tobakslagen att man skulle ha ett eller flera områden i restauranger som var rökfria. Man skulle även ha större plats på tobakspaket för att varna att rökning dödar och även varnande bilder.
2003 kom lagen att man inte fick ha reklam för tobak, den lagen startade 1 januari.
2004 Beslutade riksdagen i maj att rökning blev förbjuden i alla serveringar.
2010 Förslag till ny tobakslag där de viktigaste punkterna i regeringens förslag är:
Kommunen ska kunna besluta om försäljningsförbud vid allvarliga eller upprepade överträdelse av bestämmelserna i tobakslagen.
Anmälningsplikten av tobaksförsäljning straffsanktioneras och ska ske till kommunen innan försäljning påbörjas.
Polisen föreslås bli tillsynsmyndighet vid sidan av kommunen.

Information hämtad från http://www.rökfriungdom.se/ och http://www.fhi.se/Aktuellt/Nyheter/Forslag-till-ny-tobakslag--bra-men-inte-tillrackliga/

Sammansatt av: Kajsa, Mattis & Emma

Vår musikvideo DIZZA TOBAK NU

Här är åk 6 Tjörnarp skolas antitobaks-video för Dizza-tobak kampanjen som du kan läsa mer om på www.dizzatobak.se

Gå in där och rösta på vårt bidrag, snälla!!!

Dizza tobak - vår kampanj mot tobak

Faktatexter, intervjuer, ljud, bilder och film mot tobak kommer strax att fylla denna blogg.

Mvh
Smartchilds